lördag 22 september 2012

Musiktävlingar?

Att tävla i musik har gått ifrån att vara kontroversiellt i melodifestivalens tidiga dagar till något som man har kommit att tröttna på då tv-rutan har mer musiktävlingar än nyhetssändningar.
Den senaste i denna rad av musiktävlingar är X-factor. Det brittiska succéprogrammet som har givit Storbritannien sin listetta för julhandeln alla år utom 2009 då en kampanj på Facebook gjorde att "Rage Against the Machine" sålde 500 000 ex av sin låt "Killing in the name" och slog x factor vinnaren Joe McElderry.

Programmet har jag inte så mycket att säga om, har sett ett avsnitt och det är som vanligt. Tittarna missleds att alla får uppträda inför den coola juryn trots att en förjury väljer vilka som får chansen och man har ett bihang som springer runt och gör dåliga intervjuer med folk före/efter uppträdanden.
Inget nytt under solen.

Vad som inte heller är nytt är hur skivbolaget bakom tävlingen riggar upp akter för att marknadsföra folk de skrivit kontrakt med. I Idol för något år sedan var det "Electropop" som Universal kastade in, i år är det Sony Music och X faktor som ligger bakom bluffen. Tittarna missleds att tro att killarna i "Grit Licks" är två vanliga dudes som gillar kebab och drömmer om en musikkarriär. Vad som inte nämns är att de har kontrakt med Sony Music och att de spelats i radio och gjort spelningar en längre tid.

Sanningen är inte att juryn inte vill skicka dem vidare, sanningen är att Sony inte ville skicka dem vidare utan istället skriva kontrakt med dem på en gång. Man kan få intrycket av att det är Marie, Ison, Orup och Idolsnubben som bestämmer men de som avgör i kritiska lägen är skivbolaget. Att Grit Licks inte gick vidare beror alltså inte på något annat än att Sony ville ha dem för sig själva och se till att låten fans på Itunes,Spotify etc när programmet sänds.

Man måste fråga sig om de verkligen tävlar i musik eller om de tävlar om vad Sony vill göra med dem.

torsdag 20 september 2012

Det ultimata kändisbarnet

Skvallerblaskor över hela världen är i extas. Igår blev det officiellt, det nytt kändisbarn är på gång och det unika med just det här kändisbarnet är att föräldrarna sim ligger bakom barnet tillsammans täcker upp hela världens intresse.
Jag pratar givetvis om Gerard Piqué och Shakira.  

Piqué är den mindre kända av dem båda men en framgångsrik fotbollsspelare, han har vunnit engelska ligan och Champions league men Manchester United, ligan x3, VM för klubblag x2, Champions league x2, alla tänkbara cuper och dessutom VM-guld och Em-guld med Spanien. Hans klubblag FC Barcelona är enormt populära i Europa, norra Afrika och Asien med hundratals miljoner fans.

Hon som ska bära barnet är enligt henne själv Shakira och eftersom hennes höfter inte ljuger så kommer det antagligen snart börja synas på dem. Dessutom är det fult att ljuga och fult och Shakira förekommer sällan i samma mening. Hon är en enorm artist i Syd- och Latinamerika och dessutom stor i USA där hon som enda sydamerikanska artist har toppat Billboardlistan. 60 miljoner skivor sålda och gjorde den officiella VM-låten till VM i Sydafrika 2010 så i södra delen av Afrika är hon säkert också populär. hon har även toppat listorna i Australien så tillsammans så skapar de ett par med relevans över hela världen.

Att Shakira trotts sin "oral fixation" blivit gravid är alltså en underbar nyhet

onsdag 19 september 2012

Topp 3 anledningar att vara arg

När man rör sig runt på internet så ser man vissa saker så går igen, vissa mönster. Något jag lagt märke till är vad folk blir upprörda över

3. Invandrare - Folk verkar vara jättearga över att folk som har flytt ifrån krig och konflikter får bo i ett demokratiskt land där fred råder. Jag antar att detta kommer sig av att de tänker på alla frilansjournalister som åker ned till t.ex. Somalia för att filma barn med flugor i ansiktet, granatskadade mammor och ödelagda byar. De stackars frilansarna kommer hem utan bra bilder att sälja och har fått desperat försöka fejka ihop ett reportage men någon som säger att de är hungriga. 

2. Hen - Ska inte killar få vara killar? Måste vi klä våra flickor i blått? Kommer inte alla killar bli bögar om de ska hålla på och lära sig om känslor? De ska ju vara ute och spela fotboll och slåss. Allt detta lyckas de trycka in i samma ord, det ända sammanhang de kan tänka sig att använda hen är som en förolämpning riktad till någon på jobbet som inte beter sig typiskt manligt/kvinnligt.

1. NÄR SAKER GÅR SÖNDER - CAPSLOCK ÄR TRASIG, AHHHHH JÄVLA HELVETES SKIT. JAG BLIR SÅ JÄVLA ARG! 

tisdag 18 september 2012

The innocence of muslims

Under den gångna veckan har debatter, demonstrationer och våld följt i spåren av en "trailer" för en amerikansk film. The innocence of muslims är en 13 minuter lång trailer för en fulltidsfilm, filmskaparen visste tydligen inte att trailers ska vara lite kortare än så eller så visste han det och ville slänga in så mycket hat emot islam som möjligt och kände inte till uttrycket "kill your darlings". Han kanske skulle ha sparat några av sina smarta provokationer som "muslimer är åsnor, OCH BÖGAR!" till fulltidsversionen.

Det jag som helt oreligiös reagerar mest på när man ser the innocence of muslims är hur dålig den är och hur skådespelarna ganska tydligt lurats. De meningar där de nämner Mohammed eller muslimer är alla överdubbade med obefintlig läppsynk så de kämpande skådespelarna som är med i filmen är ovetande om det provokativa innehållet.

Jag förespråkar en väldigt långtgående yttrandefrihet men provokation  som orsakat flera dödsfall, nedstängning av Youtube i Iran och skådespelarna i filmen har antagligen fått sina futtiga karriärer förstörda är inte ok. För mig får man säga, tycka och uttrycka vad man vill så länge andra inte drabbas, här drabbas massor av andra människor, de flesta helt oskyldiga.

Sen är det en jävligt tafflig provokation, det känns som det är en nynazistisk 14 åring som skrivit filmen. Profeten är på något vis både bög, pedofil och snor folks fruar. om han var homosexuell hade väl han inte brytt sig om folks fruar. Han har inga underkläder, säljer barn för att få svärd och använder koranen för att få ligga enligt filmen. Allt presenteras med dåligt skådespel och taffliga försök till humor.

Något jag stört mig på i rapporteringen om demonstrationerna emot filmen är att det beskrivs som att den "muslimska världen" reagerar, för mig så låter det lite som när någon refererar till Afrika som ett land. Det är enstaka grupper i vissa muslimska länder som har reagerat kraftigt på samma sätt som vissa kristna grupper reagerar kraftigt emot att man lär ut evolutionen i skolor. Det är i första hand extremisters reaktioner som media framställer som "den muslimska världens reaktioner". Det är ingen slump att islamofobi gror hos de som inte kan/vill genomskåda mediaformuleringarna.

måndag 17 september 2012

Att läsa "tycker han ja"

När man läser en text är det ofta bra att veta lite mer om vem avsändaren är, så man kan se igenom dolda agendor och förstå vilken synvinkel den som skrivit har. Därför tänkte jag försöka koka ner vad jag har för grundsyn och bakgrund.

Bakgrund:
Uppväxt i villaförort.
Övre medelklass.
Klassisk kärnfamilj.
Relativt religiösa föräldrar.
Mamma, klassiskt socailliberal, typ.
Pappa, politiskt engagerad men lite svårare att placera.

Politik:
Ingen ideolog direkt, lite socialist, lite liberal, lite grön men nästan aldrig konservativ.
Moralen förstör mest för förnuftet.
Trygghet snarare än pengar definierar frihet.

Röstar:
Miljöpartiet där jag också är (relativt) passiv medlem.


Jag är alltså inte tokröd som visa inlägg om privatiseringar och Fredrik Reinfeldt antyder men inte heller superliberal som  andra kan ge sken av. Jag är intresserad av jämställdhetsfrågor, skolan och miljön trots att det sällan är mitt kön som blir diskriminerat, jag nästan är ute ur skolsystemet och Sverige inte kommer drabbas så hårt av miljöproblem under min livstid (fan vilken bra människa jag är! Eller bara dum som inte värnar mina egna intressen)

Jag tror på vetenskapen, på bevis och det goda argumentet. Skulle det komma vetenskapliga bevis för att gud finns skulle jag inte vara emot det även om det känns osannolikt. Jag har en viss förkärlek till att spela "djävulens advokat" vilket gjort att jag misstagits både för knarkare och SD:are. Har lättare dyslexi och är lite lat så stavfel och liknande kommer finns lite här och där.

Eftersom jag också har lite bristande självinsikt (vem fan har inte det) så missar jag säkert massor men typ den här är jag. Så nästa gång ni läser om komiker som erbjuder miljardärer traditionellt lesbiskt sex, partiledardebatter eller sågningar av media vet ni hur ni ska läsa det.

P.S fan vad självgott att skriva ett helt jävla inlägg om mig själv, fy fan. 

Pissar på privatiseringar, del 2

Jag gick mina gymnasieår på en fantastisk friskola, en skola där duktiga lärare fick mer utrymme och där vinst inte var skolans syfte. Den bedrevs i stort så som friskolor ska bedrivas.  Det jag vänder mig emot är framförallt när unga människors framtid blir big business.

Om man gick ner ifrån berget där min skola låg fanns det andra friskolor, skolor som tillhörde en stor koncern, skolor som vars främsta syfte var att generera vinst och inte att generar kunskap. Jag har berört ämnet tidigare i fel-som-affarsmodell så jag ska inte bli långrandig men om poängen med privatiseringar är att få ut mer kvalitet med hjälp av ökad konkurrens så har det verkligen visat sig att det inte riktigt funkar.

Det man kan se är också att det tenderar att bli homogenare grupper på många friskolor, på min skola var de flesta helsvenskar med överklass eller övre medelklass bakgrund. Liknande problematik finns även i kommunala skolor och den är svår att göra något åt men det är ändå viktigt att konstatera att den finns.

Jag är inte emot friskolor per say, men som många skolor sköts idag så kan det inte få vara.
Privatiseringar är inte fel men det finns inget egenvärde i att skolan man går på drivs av privata aktörer. Överetableringen som har skett de senaste åren ibland friskolorna kommer nu, när årskullarna blir mindre, att slå hårt inte emot företagen utan eleverna som plötsligt inte har en skola att gå till och vars halvklara kurser hänger i luften och betyg måste förtjänas på nytt.

söndag 16 september 2012

100 Miljoner, till Romney eller Obama?

Kasinomiljardären  Sheldon Adelson har bidragit 100 miljoner dollar för att stödja
Mitt Romney men efter att ha tittat på det här klippet med fantastiska Sarha Silverman
så måste han väl ändå ändra sig?




Kan för övrigt rekommendera hennes bok (ljudbok) The Bedwetter som är genomrolig, inte så mycket i innehållet som i hennes ton och ordval och formuleringar. Som många andra läser hon själv in ljudboken vilket alltid gör den till det bättre valet jämfört med boken.
Hon har rolig standup också, ganska grov och mörk men fantastisk rolig.

I Sverige är hon kanske mest känd för
"Im Fucking Matt Damon"
Länk

QI fast utan IQ

Det brittiska framgångståget QI (intresseklubben) har nått Sverige och i Stephen Fry's stora kavaj sitter Johan Wester. So far so good, kroppshyddan är där och snobberiet fejkar han helt ok. Men sen går det utför.

Panelen består nämligen av helt fel sorts komiker, Babben Larsson dyker upp i rutan för första gången sedan hennes egna show las ned och drar fler "jag är tjock och ifrån Gotland"-skämt än någonsin. Johan Glans är iof ganska rolig men passar inte riktigt i sammanhanget och Anders "han andra killen i Hipphipp" Jansson? är bäst i panelen utan att riktigt få till det.
Det finns flera komiker i Sverige som hade passat utmärkt, Anders "ankan" "Anders och Måns - Anders" Johansson, Jesper Rönndahl eller Josefin Johansson som alla har lite av en populärvetenskaplig touch. Känslan är att produktionsbolaget har castat namn snarare än komiker.

Sen kommer vi till gästerna som hitintills varit Tina Turner som knappt sa något och dessutom bara var ofrivilligt rolig och KG Hammar som faktiskt var ganska bra men kanske lite för korrekt i sin stil.

Det jag stör mig mest på är ämnena, i QI är det nästan aldrig saker man redan hört talas om och dessutom känns de inte krystade. Detta har de lyckats med över 125 avsnitt.
Intresseklubben fastnar redan efter 2 avsnitt, mycket av humorn försvinner när man redan kan svaret på de obskyra frågorna och programledaren genast börjar ge ledtrådar. Då tar förnuftet över och komiken dör.

Jag måste sluta ha förväntningar på bra brittisk tv som ska göras i Sverige, kan inte komma ihåg någon som blev bra sedan Draknästet (Dragons  den)

Triangulering

I SVT's Agenda pratade de idag om triangulering, när ett parti "snor" sina motståndares idéer och gör dem till sina egna Göran "gammalt penntroll" Greider stod och ojade sig över hur hemskt det var att ingen går på ideologi och att väljarna blir uttråkade. Nästan lika uttråkade som när de öppnar Dala-Demokraten och ser Görans byeline.
Speakerrösten menar också att det är dåligt och antyder också att det bara rör sig om politiskt rävspel och att det är anledningen till att alla partier är så lika numera.

Jag kanske är galen men kan det KANSKE vara så att när man ser en bra idé genomför man den?
Borde inte oppositionen vara glada att hälften av deras viktigaste förslag genomförs?
Borde man inte bry sig om vad som är bäst för Sverige snarare än vem som genomför förändringarna?

Istället för att vara sur över idéstöld var glad, du har som oppositionsparti fått igenom ditt förslag! Äntligen kommer en satsning på järnvägen och den är bara 10 miljarder för liten istället för 40 miljarder för lite som tidigare satsning har varit HURRA!
Äntligen en verklig satsning på forskning, 4 miljarder. HURRA!
Äntligen satsas pengar på att hjälpa gruvindustrin, 3,5 miljarder. HURRA!

Så länge trianguleringen bara innebär att man tar de bästa idéerna och genomför dem så får regeringen gärna vänta tills skuggbudgeten är släppt och kopiera fritt.

lördag 15 september 2012

Pissar på privatiseringar, del 1

Äldreminister Maria Larsson går idag ut på DN Debatt och säger att lagen om valfrihet (lov) ska bli obligatorisk i alla landets kommuner.  Hon menar att mer valfrihet innebär mer frihet och mer bättre kvalitet.

Dock finns det inga siffror som tyder på detta. För ganska precis ett år sedan kom en forskarrapport visade att privatiseringarna i äldrevården inte givit några förbättringar. Det är nästan omöjligt att jämföra äldreboenden med varandra utifrån och det val som nästan alla gör är snarare baserat på var boendet ligger än kvalitet. Samtidigt så har lägstanivån gått ner, om du hamnar på det sämsta stället idag har du det sämre än innan privatiseringen.

Maria Larsson tycker att så mycket av valet som möjligt ska hamna hos den äldre själv och det finns säkert många som uppskattar det och ser ett egenvärde i valfriheten. Jag tänker snarare att det viktigaste är att alla äldreboenden är bra för att byta boende är inte alltid så aktuellt när man är gammal, sjuk och det närmsta alternativet ligger 2 mil ifrån barnbarnen istället för 200 meter.
Maria Larsson har som många andra politiker bara se Sveriges storstäder, valfriheten är säkert underbar när det finns 30 tänkbara alternativ rent geografiskt men på många platser i landet finns det 1 eller i bästa fall 2-3 alternativ och då är inte det viktigaste att man får välja utan att det som finns är bra.

Det har redan visats att valfriheten inte ger högre kvalitet, så satsa på kvalitet istället. Ingen blir gladare av att få välja mellan 2 dåliga boenden.

onsdag 12 september 2012

Rädda FP, död eller levande!

Folkpartiet är i kris, det börjar bli svårare och svårare att skylla problemen i skolan på Sossarna och Jan Björklunds enda skämt om rysk gas river inte längre ner några skrattsalvor. Alltså så måste något göras snart och tidsluckan de har på sig är ungefär lika stor som Björklunds glugg. Här kommer tre tips på hur FP ska lyckas få upp sina siffror.

1. Disneystrategin
2002 så lyckades Folkpartiet få 13,3% av rösterna med Lars "lejonkungen" Lejonborg som ledare, till Elton John's toner så drog de fram. Idag saknas bra musikstycken för att motivera och övertyga väljarna att stoppa rätt papperslapp i kuvertet. Därför måste de välja en ny disneylåt för att inspirera väljarna, "A whole new world" ifrån Aladdin passar perfekt. "No one to tell us no or where to go" passar perfekt för det liberala budskapet och för att göra namnkopplingen så kan de byta partiledare till någon som heter Allan.

2. EMU? STUM!
Folkpartiet har länge drivit frågan om att Sverige ska gå med i eurosammarbetet men folkomröstningen gick emot och nu med kriserna i PIGS (Portugal,Irland,Grekland Spanien) så är idén iskall. Därför så får man hitta en annan valutaunion istället och vilket land ska man då välja? Ett av de grejerna som gjorde att vanligt folk ändå gillade euron lite var att man slapp växla pengar när man åkte på semester, ta fasta på det och inled en valutaunion med Thailand. Svensk-Thailändska Union de Monitär a.k.a. STUM kommer få FP's popularitet att gå i taket.

3. Ordning i rätten
FP's främsta framgång på de senaste åren har varit att de lyckas förmedla hur mycket de gillar ordning och reda i skolan och hur deras politiska motståndare vill bara ha flum. Varför nöja sig med skolan?
Ordning i rätten! De andra vill bara ha flumdomstolar där ingen lyssnar på domaren!
Ordning och reda på jobbmarknaden! De andra vill bara ha flumjobb där man får ha keps på sig inomhus!
Ordning och reda i vården! De andra vill bara ha flumvård där det är ok att tugga tuggummi i väntrummet!
Ordning och reda i kulturen! De andra vill bara ha flumkultur där man får rita på bänken!

tisdag 11 september 2012

Rädda MP, död eller levande!

Det har varit ett uppehåll i bloggen så min följetong där jag räddar de olika riksdagspartierna ur deras kriser har fått vänta lite på att avslutas men här kommer iaf den näst sista delen. Miljöpartiet är i kris, att mina råd har fått vänta beror inte på att krisen är mindre, tvärt om så kräver denna kris ännu tuffare åtgärder. Miljöpartiet har blivit ett mähä i mitten för fegisar och journalis... fegisar helt enkelt. Och ingen vill ju vara en fegis.

Därför har jag fyra förslag på hur Miljöpartiet ska bli Miljonpartiet och samla hela svenska folket under sin batikfana.

1.Grönsaksskatteväxling.
Grass grows, birds fly and the typical swede gillar inte att spriten är så dyr "i det här jävla landet". Därför borde Miljöpartiet föreslå en ny typ av skatteväxling, med grönsaker. Den som hemma odlar grönsaker i sitt trägårdsland ska få reducerad spritskatt. På detta sätt vinner MP över folk på landsbygden som slipper åka till fjollträsk för att åka på spritresa utan kan få sig en sup till bra pris hemma i sin lilla utflyttningsort. Samtidigt gynnas miljön men alla närodlade grönsaker, folk äter mindre kött och folkhälsan tar inte så mycket skada eftersom alkoholisterna numera åtminstone äter bra.

2. Journalisterna.
I flera undersökningar som gjorts ibland journaliststudenter och yrkesverksamma så är MP det populäraste partiet ibland journalisterna. Detta måste utnyttjas. Börja läcka information om andra partiers interna bråk, personliga problem och liknande, eftersom journalisterna ogillar de andra partierna i grunden så kommer allt tryckas och Miljöpartiet att ta en jordskredsseger.

3. Smog
Under 1800-talet så låg det under långa stunder stora moln av smog och i flera asiatiska länder så är det ett problem än idag. För att få upp miljöfrågorna på agendan igen så borde Miljöpartiet se till att det kommer stora mängder i smog ut i alla Sveriges större städer innan den sista partiledardebatten så det inte bara blir en massa tjat om jobb och ekonomi.

4. Skit i hippiereglerna.
Miljöpartiet har en maximal tid som någon får sitta som språkrör på 9 år men skit i den regel. Skapa ett dreamteam.
Fridolin-Wetterstrand skulle krossa allt motstånd, de tillsammans blir givetvis bättre än vad som helst som andra partier kan slänga in i bara en stackare. Chans till en kvinnlig statsminister utan att de sexistiska gubbarna ska skrämmas bort, som sexistisk gubbe är det ju självklart att mannen blir statsminister. Win-Win och för att trösta Åsa Romsson får hon bli miljöminister med motiveringen "det är som att vara socialminister i socialdemokraterna, jätteviktig roll"

2000-talets största "sliding doors" ögonblick i Sverige?

Idag för 11 år sedan så kapades ett antal flygplan som sedan styrdes in i byggnader i New York och i USA's försvarshögkvarter Pentagon. Ca 3000 människor dog och världen förändrades snabbt. Misstänksamhet emot andra människor, löjliga säkerhetsregler, växande rasism och islamofobi, krig och ännu fler döda följde. Men samma dag för 9 år sedan så hände något som antagligen har haft större påverkad på Sverige.

Jag blev upphämtad ifrån en träning ute i en halvsunkig gympahall en bra bit utanför stan, på vägen hem fick jag höra det på radion som stod på i bilen. Anna Lindh hade blivit knivskuren. Under natten så avled hon på Karolinska, datumet var hon avled var den elfte september.
Anna Lindh var utrikesminister, den tydligaste efterträdaren till Göran Persson och förutspåddes att bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Efter valet 2002 trodde många att med Anna Lindh hade Socialdemokraterna vunnit valet och vad som hade hänt sen är omöjligt att förutspå men skillnaden hade varit stor.

I Sliding doors så förändras en persons liv helt beroende på om hon kommer med ett tåg eller inte.
I Sverige förändras en hel nation beroende på om en mördare lyckas med sitt dåd eller inte.
Terrordåden 9/11 domminerar alltid den här dagen men skänk gärna en tanke till Anna Lindh och fundera på hur Sverige skulle ha sett ut idag om Mijailovic hade tappat morakviven, missat tåget eller helt enkelt ångrat sig.

måndag 10 september 2012

Vad hender?

För ungefär en vecka sedan så bestämde sig Sveriges radio för att i sina nyhetssändningar säga "tv-spel" istället för den gamla standarden "videospel". Ingen har sagt "videospel" sedan 1995 men media är otroligt tröga att förändrats.

Just därför var det härligt när "Hen" kom flygande in i det svenska vokabuläret i början av 2012 (om man får tro Google trends åtminstone). Ett nytt, användbart, praktiskt ord som gjorde det svenska språket mer precist. Aldrig mer skulle tecken slösas på att skriva han/hon.
Jag hade fått läsa en text om ordet när jag läste svenska i gymnasiet men det hade inte riktigt fastnat men nu var det överallt.

Det som jag tyckte var konstigt var att folk blev upprörda, t.o.m. arga när ordet användes. Flashbackare, konservativa och "toppkommenterare" på aftonbladet skrek alla i kapp om hur hemskt det var, om hur de som säger/skriver hen inte ville att det skulle existera några kön och hur det skulle förvirra våra barn. OH Will somebody please think about the children! (ljudillustration)

Idag bestämde sig DN för att förbjuda "hen" annat än i specialfall. Ett av argumenten för att göra det är att de inte med sina ordval ta politiska ställningstaganden men i själva verket så är det precis det DN gör. Standard ibland svenska tidningar är att följa TT's riktlinjer och TT har ingen förbehåll alls mot att använda hen.
Ett annat är att det riskerar att ta fokus ifrån artiklarna vilket säkert stämmer för vissa personer men jag personligen har slutat tänka på om det finns ett hen eller två i en text. På samma sätt som att folk födda på 60-70 talet kanske reagerar på när SR säger tv-spel så kommer många reagera till en början men relativt snabbt normaliseras förändringar.

Sen stör jag mig också på när ordet används fel, som i SVT's artikel om att DN förbjudit "hen" så står det " Även om det ibland kan vara praktiskt, säger hen" om Gunilla Herlitz uttalande. SVT vet mycket väl att Gunilla är en kvinna så "hon" är rätt pronomen.

Hen som granskade texten innan Anton Gustavsson's text kom ut på på svt.se borde tänka efter lite, ska verkligen SVT använda "hen" när de vet könet på personen som omtalas i texten? Är det inte bättre att använda han och hon som vanligt och använda hen när könet är okänt?

torsdag 6 september 2012

Get Real

Reality-tv är skräp. Det vet de flesta som tittar på det och säkerligen även de som gör den men det kan vara bra skräp. När reality-tv är som bäst gör den nämligen något som all form av film, tv och litteratur försöker göra, att få oss att tro på karaktärerna och lägga in våra känslor i det vi ser.
För att det ska funka måste produktionen vara så osynlig som möjligt för tittaren och deltagarna vara sig själva, annars blir det konstlat och trovärdigheten går i botten. Tyvärr så är det exakt vad som har hänt.

Jag började nyligen se på Robinson. Under min uppväxt var det heligt, varje lördagskväll samlades familjen i soffan med popcorn, pratade man för mycket så sa mamma till en att vara tyst, här skulle det inte missas ett ord. Då var reality-tv något ganska nytt, det beskrevs som mobbning att folk röstades ut men varje vecka satt miljoner svenskar bänkade. Det kändes äkta, kanske för att jag var ett barn men antagligen också eftersom alla inte var så förbannat medvetna om att de skulle bli halvkända efteråt. Det kändes ärligt och alla hade sin favorit.

Nu är dokusåpa sedan länge i ordlistan och det finns ett hundratal människor som cirkulerar i alla programmen. Det är inte längre en snickare ifrån Kumla utan istället en bloggare ifrån Östermalm som ser sin medverkan inte som en rolig upplevelse utan som ett tillfälle att marknadsföra sig själv. När deltagare går in i program så har alla redan tänkt ut hur de ska agera och redan i castingen är de cyniska inför upplevelsen. Där tappar åtminstone jag alla möjligheter till att bli överraskad, känslomässigt involverad eller ö.h.t. bry sig om deltagarna.

Kan vi inte ha en dokusåpa men bara människor som bott i mediaskugga hela sitt liv, som aldrig hört talas om immunitet, extraröster, lagbyten och sex i tv. Låt dem sedan uppleva allt som dokusåporna har att erbjuda och visa för tittarna när människor helt utan tidigare erfarenheter av dokusåpor reagerar som du och jag hade gjort i samma situation. Sätt tillbaka "real" i "realilty"

Klickmonster

Det har varit tyst här ett tag, utlandsresa, nollning, kursstart, flytt med mera har tagit upp en massa tid men nu är det dags ett göra comeback och varför då inte med ett riktigt klickmonster.

Ett klickmonster är en artikel eller klipp på nätet som attraherar många klick, artiklar pressas fulla men laddade ord, lockande bilder och rubriker som skriker "TITTA HIT!".  Tusentals personer postar videos varje dygn som alla drömmer om att bli klickmonster, nå c-kändisstatus och kunna tjäna en hacka.
På sidan av allt det här står seriös media, de kan inte skriva "dödsknarkchocken i kungahuset" som rubrik, de kan inte kalla allt som rör sig för skandal och att lägga upp klipp på Leila Bagges rumpa på sin webbtv. De måste hålla sig till viss pressetik, följa god sed och publicistiska regler, samtidigt så vill även de ha klickmonster. Lösningen? Missledande rubriker.

"Fulmedia" har sysslat med det länge och det verkar inte finnas någon gräns för hur missledande de kan vara. I mer traditionell media så tar man i så gott man kan. Tydligt blir det med den här artikeln:
http://www.dn.se/ekonomi/ecb-sanker-inte-rantan

Till synes en seriös artikel om Europeiska Centralbanken och rubriken på sidan ser seriös ut på insidan MEN för länken till artikeln är "Så vill Super–Mario rädda euron igen."
ECB-chefen Mario Draghi är italienare och heter Mario därför så gör DN sin motsvarighet till aftonbladets "Chock" och slänger in Super-Mario i rubriken.

Vad är nästa steg? SvD har förstasidan "Zlatan's succé i Kina" och sedan har de en liten notis om Zlatan Muslimović i slutet av sportdelen. Eller kommer Rapport inledas med "Megacaoset i centrala Stockholm" och rapportera om Justin Bieber? It's a slippery slippery slope.