Med anledning av Markus Wiechel's (SD) uttalande om "satans jävla aphelveten" och de efterföljande bortförklaringarna så tänkte jag göra Sverigedemokraterna och eventuellt andra politiker som hamnar i knipa en tjänst. En lista över dåliga bortförklaringar som man i framtiden kan undvika.
Jag var full -Wiechel, Isovara, Almquist, Ekeroth, Anna Sjödin och otrogna tonåringar. Alla har de brukat denna ganska taskiga ursäkt.
Det var någon annan, kanske. - Var det du så kommer du inte komma undan genom att säga att det kan kanske ha varit någon annan.Ta inte dina ursäkter ifrån Alfons Åberg och sluta skyll på Molgan.
Jag kan inte vara X, jag känner ju X! - Att en av dina bästa vänner är kvinna hindrar dig inte ifrån att vara sexist, att din syster undervisar invadrarkids innebär inte att du omöjligt kan vara rasist.
Jag var ju upprörd! - Att man är arg gör inte något ok. Slår någon sina barn när de arga över en repa på bilen innebär inte att saken blir bättre. För svårt? Då kan jag tipsa om "Emotions Anonymous", motsvarande anonyma alkoholister för de som inte kan hantera sina känslor.
DU! Det där var ju privata uppgifter! - Att försöka vända bördan emot den som avslöjar dig funkar nästan aldrig. Även om det hackats konton och begåtts brott så gör inte två fel ett rätt.
Jag minns inte. - Kan verka lockande, det svåra är att du kan inte dementera något och om nya uppgifter framkommer så kan du inte säga emot. Dessutom finns risken att du "råkar" minnas något och lögnen avslöjas.
Markus Wiechel har lyckats använda alla dessa ursäkter på ett sällsynt inkrånglat vis. Han säger sig minnas klippet han reagerat på väl men har inget minne av vad han skrivit. Pekat ut att han inte kan vara rasist, han har en amerikansk kompis med afrikanska rötter. Han säger att han måste varit full och att han inte minns. Att han var i affekt och han inte minns. Att det kanske var någon annan men han minns ju inte?
Det finns tre tänkbara scenarior:
1. Markus Wiechel har inte skrivit det här. Då borde det varit han enda uttalande. "Nej, det här har jag inte skrivit". Eftersom han inte gjort detta så får vi gå vidare till alt 2 och 3.
2. Markus Wiechel är inte rasist men uttryckte sig ogenomtänkt. Sånt händer. De allra flesta personer har sagt eller gjort något rasistiskt eller sexistiskt, det gör dem inte till rasister och sexister. Vore detta fallet så hade en bra ursäkt varit något i stil med: "Jag ber om ursäkt, jag begick ett misstag, jag är inte rasist och detta visar jag genom mitt agerande" Yttre faktorer kan förklara men inte bortförklara.
3. Markus Wiechel har rasistiska tankar och föreställningar men vill dölja dem för att kunna inneha höga politiska uppdrag. Då blir det svårt, ett nät av lögner är lätt att krångla in sig i.
Vad som stämmer in på Markus Wiechel vet inte jag, 1:an känns osannolik. 2:an är möjlig Wiechel kanske bara agerar skyldig eftersom han vet vilka konsekvenser det kan få för hans politiska karriär men besitter han inte rasistiska tankar och föreställningar så känns det ändå avlägset. Alternativ 3 låter troligast men vad som är sant får framtiden utvisa och jag ska med spänning se om nolltoleransen skördar sitt tredje offer i SD's riksdagsgrupp.
torsdag 25 april 2013
tisdag 23 april 2013
En intressant reaktion på en ointresant sketch.
Några gånger per år så slåss nyheten upp: "Den muslimska världen rasar". Bilder kablas ut på arga män som skriker på arabiska och kanske bränner en flagga eller två. En ganska liten grupp människors ilska skildras som den muslimska världens kollektiva reaktion. Detta är naturligtvis fel och spär på de fördomar som redan finns emot muslimer.
Det som är värt att tänka på är varför det här inte sker med kristna. Rowan Atkinson gjorde ett Inslag för den brittiska välgörenhetsgalan "Comic relief" där han spelar en ärkebiskop. Inslaget har några antydningar om pedofili och sex vilket upprört massor av brittiska kristna. Att han dessutom avslutar med att säga att bön inte funderar fick också många att reagera. BBC fick ta emot över 3000 klagomål på inslaget och valde efter det att ta bort det ifrån deras webbtv. Atkinson har också blivit hotad för sketchen som förvisso inte var särskilt rolig men helt klart inte över gränsen.
Många betraktar Storbritannien som ett sekulärt land men ett land där någon i humorsammanhang inte kan säga att bön inte funkar utan att bli hotad känns inte så väldigt sekulärt. Att man dessutom fortfarande har 26 platser i överhuset (house of lords) reserverade för biskopar är ytligare en ledtråd. Rapporteringen kring händelsen är en tredje. Fokuset har helt legat på Atkinson och vad han gjort för fel. Om man jämför med hur media rapporterat kring Muhammedkarikatyrerna så ser man hur där fokus ligger på hur de religiösa reagerar. I båda fallen ganska plumpa provokationer, i ena fallet kritiseras upphovsmannen i det andra som svartmålas de som reagerar.
Skyddas de inhemska religiösa majoriteterna av media eller svartmålas de övriga? Svårt att säga. Antagligen någon typ av blandning.
Det som är värt att tänka på är varför det här inte sker med kristna. Rowan Atkinson gjorde ett Inslag för den brittiska välgörenhetsgalan "Comic relief" där han spelar en ärkebiskop. Inslaget har några antydningar om pedofili och sex vilket upprört massor av brittiska kristna. Att han dessutom avslutar med att säga att bön inte funderar fick också många att reagera. BBC fick ta emot över 3000 klagomål på inslaget och valde efter det att ta bort det ifrån deras webbtv. Atkinson har också blivit hotad för sketchen som förvisso inte var särskilt rolig men helt klart inte över gränsen.
Många betraktar Storbritannien som ett sekulärt land men ett land där någon i humorsammanhang inte kan säga att bön inte funkar utan att bli hotad känns inte så väldigt sekulärt. Att man dessutom fortfarande har 26 platser i överhuset (house of lords) reserverade för biskopar är ytligare en ledtråd. Rapporteringen kring händelsen är en tredje. Fokuset har helt legat på Atkinson och vad han gjort för fel. Om man jämför med hur media rapporterat kring Muhammedkarikatyrerna så ser man hur där fokus ligger på hur de religiösa reagerar. I båda fallen ganska plumpa provokationer, i ena fallet kritiseras upphovsmannen i det andra som svartmålas de som reagerar.
Skyddas de inhemska religiösa majoriteterna av media eller svartmålas de övriga? Svårt att säga. Antagligen någon typ av blandning.
söndag 21 april 2013
A bunch of rich white girls.
Alla de tre familjer de varit ut till hitintills är välbeställda och EFTER fasta utgifter så har "bossarna" hitintills fått ut mellan 40 000 och 45 000. Det blir inte så jättesvårt att klara av en budget även för en tonåring när man har så pass mycket pengar att röra sig med. Dessutom så är ofta kylskåpet fullt ifrån början och massor av pengar kan sparas i genom köpstopp på resor, kläder och nöjen för resten av familjen.
Sen så är det dessutom samma typ av "bossar" varje gång, unga tjejer materialistiska tjejer. Avsnitten blir ganska lika. Tonårstjej får pengar, föräldrar rädda att hon ska lägga allt på dyr väska/jacka/kamera, budgeten innehåller för lite pengar till mat, tjej går och handlar mat som inte funkar, shopping!, halvvägs visar det sig att matbudgeten inte håller, fejkad oro och i slutändan finns det ändå några tusenlappar kvar.
Jag hade köpt det hela om inte programmet utgav sig för att göra någon typ av samhällsservice, att ungdomar ska få en bättre uppfattning på hur hushållsekonomi fungerar. Jag tror att det snarare gör tvärtom. De flesta familjer har inte 45 000 att röra sig med varje månad och dessutom så är månaden inte en typisk månad där avgifter till fritidsaktiviteter måste betalas, vinterskor inhandlas eller reparationer på huset behöver betalas utan det är månader med köpstopp och inga större oväntade utgifter. Det är för många genuint svårt att få pengarna att räcka till. Inte för att man köpt burberryväskor för pengarna utan eftersom verkligheten ser ut så.
Ville man verkligen visa på hur svårt det kan vara med hushållsekonomi hade de haft med några familjer med lite normalare inkomster, familjer som ibland har mycket månad kvar i slutet av pengarna. Då hade det kunnat kommit fram något intressant, då hade säkert många unga fått större förståelse för hur deras föräldrar ibland måste vända på pengarna och hur svårt det kan vara när man måste prioritera. Nu får det istället se en bild av att det är skitlätt, att även om man lägger ut massor av pengar på lyxkonsumtion så går det ihop av sig själv utan problem.
Så ser det inte ut för de allra flesta.
onsdag 17 april 2013
Konspirationer och Terror
Under Boston-maraton så sprängdes ett antal bomber i målområdet. 3 döda och ett hundratal skadade. En tragiskt händelse som slogs upp stort i media, "Terrorbombningarna i Boston" och grova bilder på skadade överallt. Det spekulerades vilt om vem så låg bakom och varför. En av Fox News profiler gick ut och sa att man borde fängsla saudier även utan misstanke lite till höger och vänster. Andra var bergsäkra på muslimsk terrorism eller misstänkte Nordkorea. Än idag vet man inte vem som låg bakom eller varför men något har förändras i rapporteringen.
Den amrikanska staten gick ut med ett uttalande om att det inte fanns något som tydde på muslimsk terrorism eller inblandning ifrån Al Quaida och direkt syntes skillnaden. Konspirationsteorierna började flöda, var det "false flag operation" av staten själva? Fanns det någon koppling till de bombövningarna som genomfördes samma dag? Var detta en ursäkt för att invadera Iran? I media stod det inte heller längre "terror" utan "bombningar" eller "attentat". Nu när muslimsk terrorism eller inblandning ifrån Al Quaida ansågs osannolikt så var det inte längre ett terrordåd. Samma sak har jag tyckt se varje gång något som det här händer.
Det var lika dant med Breivik, först en rasist (lokal SD-företädare) som uttalar sig förhastat och felaktigt om muslimsk terrorism. Sedan när gärningsmannen blir känd färre och färre omnämnande om terror och terrorism och istället massmördare. Detta trotts att det snabbt blev tydligt att det var ett terrordåd. Samma sak går att se med t.ex. Peter Mangs som alltid kallats seriemördare trots att han själv sagt att syftet var att skrämma invandrare och förändra Malmö.
Min konspiration är att media antigen inte läst definitionen av terrorism "avser det systematiska användandet av våld eller förstörelse, särskilt mot civila mål, för att med hjälp av rädsla tvinga fram politiska eller andra typer av förändringar"
Eller att de konsekvent vägra att betrakta vita kristna/sekuläras dåd som terrorism vilket inte bara är fel utan också göder den rasistiska föreställningen att alla som inte ser ut som jag är farliga.
Update: Två ryska bröder identifierade som gärningsmän. En gripen med stora skador, en av dem död. Fortfarande oklar vad motiven bakom bombningarna var.
Den amrikanska staten gick ut med ett uttalande om att det inte fanns något som tydde på muslimsk terrorism eller inblandning ifrån Al Quaida och direkt syntes skillnaden. Konspirationsteorierna började flöda, var det "false flag operation" av staten själva? Fanns det någon koppling till de bombövningarna som genomfördes samma dag? Var detta en ursäkt för att invadera Iran? I media stod det inte heller längre "terror" utan "bombningar" eller "attentat". Nu när muslimsk terrorism eller inblandning ifrån Al Quaida ansågs osannolikt så var det inte längre ett terrordåd. Samma sak har jag tyckt se varje gång något som det här händer.
Det var lika dant med Breivik, först en rasist (lokal SD-företädare) som uttalar sig förhastat och felaktigt om muslimsk terrorism. Sedan när gärningsmannen blir känd färre och färre omnämnande om terror och terrorism och istället massmördare. Detta trotts att det snabbt blev tydligt att det var ett terrordåd. Samma sak går att se med t.ex. Peter Mangs som alltid kallats seriemördare trots att han själv sagt att syftet var att skrämma invandrare och förändra Malmö.
Min konspiration är att media antigen inte läst definitionen av terrorism "avser det systematiska användandet av våld eller förstörelse, särskilt mot civila mål, för att med hjälp av rädsla tvinga fram politiska eller andra typer av förändringar"
Eller att de konsekvent vägra att betrakta vita kristna/sekuläras dåd som terrorism vilket inte bara är fel utan också göder den rasistiska föreställningen att alla som inte ser ut som jag är farliga.
Update: Två ryska bröder identifierade som gärningsmän. En gripen med stora skador, en av dem död. Fortfarande oklar vad motiven bakom bombningarna var.
Stina Dabrowski
När jag fyllde år för några veckor sedan fick jag boken "Stina om Stina" en bok där Dabrowski själv berättar om flera av sina möten och hur man tänker i intervjusituationer. Hon framstår som kvicktänkt, fylld av självinsikt och intressant. Jag läser boken på samma sätt som många läste "Zlatan-boken". Youtube-klipp för att få se det som beskrivs. Boken är bra (****/***** crackrocks) och mitt intresse för Stina som person är högre än någonsin. Senaste veckan har Stina dock inte varit så imponerande. Det hela började med "debatten om debatten" där hon i Agenda skulle diskutera debattklimatet i Sverige och om det finns debatter man inte bör ta. Till att börja med så pratar Stina Dabrowski och hennes debattmotståndare förbi varandra Ali Esbati vilket mest blev konstigt. Stina har en bra utgångspunkt, alla får säga vad de vill, att diskutera svåra ämnen är inte fel men sedan går det snett. Hon verkat blanda ihop åsiktsförtryck och diskussion. Hon menar att "konsensuseliten" försöker hindra andra åsikter. Per Ström och Avpixlat håller säkert med men de är också samtidigt bevis på motsatsen. Det mediaytrymme de fick/får visar snarare på att kontroversiella åsikter får mer utrymme.
Att SD's Christian Westling (några kanske minns honom ifrån "järnrörsskandalen"? ) får 50 upprörda tweets när han uttalar sig emot kondomanvändning är inte åsiktsförtryck utan snarare tvärt om, ett tecken på att frågor diskuteras. När Stina sedan försvarade sig emot anklagelser om att vara främlingsförgänglig i samband med Publicistklubbens debatt med argumentet: "Jag kan inte vara rasist för min syrra har en skolklass med invandrarbarn" http://i.imm.io/13agF.png så tappade hon lite till anseende i mina ögon. "Jag kan inte vara rasist, jag känner ju en..." jag antar att Stina inte heller kan vara arg, hon känner ju flera lunga personer.
Jag tror inte att hon är främlingsförgänglig men däremot tror jag att all den självinsikt och kvicktänkthet som uppfattade när jag läste boken hade kommit väl till pass nu.
Den svårtillgängliga kulturen.
Det är inte målet, det är resan. Ett klassiskt ordspråk. Men vad
händer när den kultur vi konsumerar inte har någon resa utan dyker upp
vid våra fingertoppar på minsta begäran? Jag är själv
uppväxt i brytningstiden, mellan den gamla svårtillgängliga kulturen och
den nya som bara finns några klick bort. Jag kommer starkt ihåg hur jag
fick tålmodigt fick vänta på att få en kopia av "Jack Jazz Rabbit"
ifrån en kompis, hur vi efter skolan gick hem och lyssnade den
Gorillaz-skiva som en annan kompis pratat upp hela dagen.
Idag finns tjänster som: Spotify, Nexflix, Readly, Youtube, Steam, e-böcker och en uppsjö av mindre lagliga, ibland ännu mer tillgängliga alternativ. Alla erbjuder de en sak, snabb tillgång till massor av material. Vill jag idag spela "Jack Jazz Rabbit" så finns det att spela online, ladda ner eller efter lite letande även beställa hem i en fysisk version. Inget väntande, ingen uppbyggnad. Den uppbyggnad som finns idag är tiden mellan att något utannonseras och att det släpps. Under den tiden kan man bara spekulera i hur bra något ska komma bli, ingen av dina vänner kommer att VETA hur bra något är och den konstgjorda hypen blir inte lika stark.
Det finns dock några andra sätt att sätta upp barriärer mellan innehåll och kulturkonsument. Man kan använda språket. Efter att ha sett ett tv-inslag om "Er ist wieder da", där en ur koma uppvaknad Adolf Hitler försöker anpassa sig till dagens moderna Tyskland så vill jag gärna läsa den. Dock så har den ännu inte översatts och min högstadietyska räcker inte på långa vägar till att läsa tysk satir. Samtidigt så förstår jag alla de recensioner och inslag som gjorts om boken på engelska och svenska. Det retar mina sinnen och bygger upp spänning.
En annan metod som framförallt används i datorspel är att ställa prestationskrav för att någon ska få tillgodogöra sig hela upplevelsen. Vill man utforska hela Vice City (Miami) i GTA måste man klara vissa uppdrag först, vill man ha alla bilar i "Grand Turismo" så får man förtjäna dem och vill man få plats med alla de löjligaste möblerna i "Animal Crossing" så måste man först betala av sin skuld till en tvättbjörn. Bland spelen så förnekas spelaren konstant innehåll och upplevelsen varierar från person till person. Det vore verkligt intressant att se andra kulturyttringar göra samma sak. Kanske skulle e-boken kräva svar på vissa frågor innan du fick läsa det sista kapitlet? En puzzeldeckare kanske skulle begära en gissning på vem mördaren är och leverera olika slut baserat på ditt val? Kanske skulle de som står och filmar med mobilen istället för att ta in konserten live slängas ut? Kanske skulle man göra en film som bara förstods av den som läst den bok som är förlagan?
Hinder på resans väg skapar gemenskap, samhörighet och samarbete. Det finns hundratusentals guider på nätet där personer delar med sig av hur de överkommit hinder och vilka upplevelser de har upptäckt. Man frågar vänner och bekanta, man hjälps åt för att komma åt den fulla upplevelsen och på vägen har man skapat något ännu starkare. En fantastisk resa.
Idag finns tjänster som: Spotify, Nexflix, Readly, Youtube, Steam, e-böcker och en uppsjö av mindre lagliga, ibland ännu mer tillgängliga alternativ. Alla erbjuder de en sak, snabb tillgång till massor av material. Vill jag idag spela "Jack Jazz Rabbit" så finns det att spela online, ladda ner eller efter lite letande även beställa hem i en fysisk version. Inget väntande, ingen uppbyggnad. Den uppbyggnad som finns idag är tiden mellan att något utannonseras och att det släpps. Under den tiden kan man bara spekulera i hur bra något ska komma bli, ingen av dina vänner kommer att VETA hur bra något är och den konstgjorda hypen blir inte lika stark.
Det finns dock några andra sätt att sätta upp barriärer mellan innehåll och kulturkonsument. Man kan använda språket. Efter att ha sett ett tv-inslag om "Er ist wieder da", där en ur koma uppvaknad Adolf Hitler försöker anpassa sig till dagens moderna Tyskland så vill jag gärna läsa den. Dock så har den ännu inte översatts och min högstadietyska räcker inte på långa vägar till att läsa tysk satir. Samtidigt så förstår jag alla de recensioner och inslag som gjorts om boken på engelska och svenska. Det retar mina sinnen och bygger upp spänning.
En annan metod som framförallt används i datorspel är att ställa prestationskrav för att någon ska få tillgodogöra sig hela upplevelsen. Vill man utforska hela Vice City (Miami) i GTA måste man klara vissa uppdrag först, vill man ha alla bilar i "Grand Turismo" så får man förtjäna dem och vill man få plats med alla de löjligaste möblerna i "Animal Crossing" så måste man först betala av sin skuld till en tvättbjörn. Bland spelen så förnekas spelaren konstant innehåll och upplevelsen varierar från person till person. Det vore verkligt intressant att se andra kulturyttringar göra samma sak. Kanske skulle e-boken kräva svar på vissa frågor innan du fick läsa det sista kapitlet? En puzzeldeckare kanske skulle begära en gissning på vem mördaren är och leverera olika slut baserat på ditt val? Kanske skulle de som står och filmar med mobilen istället för att ta in konserten live slängas ut? Kanske skulle man göra en film som bara förstods av den som läst den bok som är förlagan?
Hinder på resans väg skapar gemenskap, samhörighet och samarbete. Det finns hundratusentals guider på nätet där personer delar med sig av hur de överkommit hinder och vilka upplevelser de har upptäckt. Man frågar vänner och bekanta, man hjälps åt för att komma åt den fulla upplevelsen och på vägen har man skapat något ännu starkare. En fantastisk resa.
måndag 8 april 2013
Leave Maggie alone!
Lustigt att se hur vissa sjunger Ding dong the witch is dead
och andra skriver på hyllningar nu när Margaret "Maggie" Thatcher är död.
Kan vi inte bara överens om några basic grejer? Hon gjorde flera grejer som var dåliga, de fattiga, homosexuella, irländare, fackligt aktiva, människor drabbade av krig och skolbarn kan alla vittna om det. Samtidigt så har hon varit en förebild för många och visat att även kvinnor kan leda ett stort viktigt land. Så även om hon genomförde en hel del dålig policy, tog flera tveksamma beslut och bedrev politik som inte alla gillar så var hon inte någon häxa eller demon utan en framgångsrik politiker.
De som hyllar Thatcher är antigen väldigt mycket "Tory", historielösa eller personer som saknar annan förebild. Det växer inte stora kvinnliga ledare på träd direkt. De som sjunger på "The wicked Witch is dead" gör dock inte heller rätt. Vill man kritisera någon så får man passa på medan de lever, i graven är det svårt att försvara sig. Dessutom är det en gammal sexistisk ovana att kalla kvinnor i maktställningar för häxor. Bara för att Thatcher var sexistisk och bromsade utvecklingen för kvinnors rättigheter så behöver inte vi vara det.
Aung Sang Suu Kyi, Dilma Rousseff, Sirivamo Bandaranaike, Angela Merkel, Michelle Bachelet, Corazon Aquino, Hillary Clinton och Indira Gandhi. Alla tänkbara förebilder och många av dem med betydligt sundare åsikter och bättre "trackrecord" men ingen av dem lika ikoniska eller starkt lysande förebilder som Maggie.
Man måste inte vilja ta mjölk ifrån skolbarn och kalla Nelson Mandela för terrorist, det går att inspireras av Thatcher ändå. Man måste inte tycka att feminismen var klar 1980 och krossa fackföreningar för att se henne som en förebild. Man måste inte vilja missgynna fattiga och vilja starta krig för att se hennes ledarskap. Att Thatcher är en förebild för många är inte för att hon är en bra förebild utan för att hon är en av väldigt få kvinnliga politiska förebilder. Det är där problemet ligger.
och andra skriver på hyllningar nu när Margaret "Maggie" Thatcher är död.
Kan vi inte bara överens om några basic grejer? Hon gjorde flera grejer som var dåliga, de fattiga, homosexuella, irländare, fackligt aktiva, människor drabbade av krig och skolbarn kan alla vittna om det. Samtidigt så har hon varit en förebild för många och visat att även kvinnor kan leda ett stort viktigt land. Så även om hon genomförde en hel del dålig policy, tog flera tveksamma beslut och bedrev politik som inte alla gillar så var hon inte någon häxa eller demon utan en framgångsrik politiker.
De som hyllar Thatcher är antigen väldigt mycket "Tory", historielösa eller personer som saknar annan förebild. Det växer inte stora kvinnliga ledare på träd direkt. De som sjunger på "The wicked Witch is dead" gör dock inte heller rätt. Vill man kritisera någon så får man passa på medan de lever, i graven är det svårt att försvara sig. Dessutom är det en gammal sexistisk ovana att kalla kvinnor i maktställningar för häxor. Bara för att Thatcher var sexistisk och bromsade utvecklingen för kvinnors rättigheter så behöver inte vi vara det.
Aung Sang Suu Kyi, Dilma Rousseff, Sirivamo Bandaranaike, Angela Merkel, Michelle Bachelet, Corazon Aquino, Hillary Clinton och Indira Gandhi. Alla tänkbara förebilder och många av dem med betydligt sundare åsikter och bättre "trackrecord" men ingen av dem lika ikoniska eller starkt lysande förebilder som Maggie.
Man måste inte vilja ta mjölk ifrån skolbarn och kalla Nelson Mandela för terrorist, det går att inspireras av Thatcher ändå. Man måste inte tycka att feminismen var klar 1980 och krossa fackföreningar för att se henne som en förebild. Man måste inte vilja missgynna fattiga och vilja starta krig för att se hennes ledarskap. Att Thatcher är en förebild för många är inte för att hon är en bra förebild utan för att hon är en av väldigt få kvinnliga politiska förebilder. Det är där problemet ligger.
onsdag 20 februari 2013
I lagens namn.
Stockholmspolisen är just nu i full gång med sitt nya härliga projekt för att få tag på papperslösa, REVA! Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete! Coolt akronym, check!
Man har under veckan gjort "inre utlänningskontroller" på folk som plankar, eller rättare sagt, folk som plankar som ser "osvenska" ut. Men heeeey tänker du, är inte det diskriminering? Jo då, med det blir värre. Det är nämligen olagligt att göra den typen av kontroller om man inte har:
1. Grundad anledning att anta att personen saknar rätt att uppehålla sig i Sverige.
2.Om det annars finns särskild anledning till kontroll.
Det är nr 2 som polisen tagit fasta på, tydligen är cykla utan lyse, planka eller kanske att kasta ett godispapper på marken "särskild anledning". Att jurister, lagstiftare, Rikspolisstyrelsen och kriminologer alla hävdar att så inte är fallet bryr man sig mindre om. Det är klart att polisen bryter emot lagen.
Är det effektivt värkställningsarbete? Jajamän! Kanske inte så rättssäkert dock, eftersom det bryter emot svensk lag. Dags att byta projektnamn till det minst lika coola akronymet EVA?
"Din asylkramande multikultimupp, de är ILLIGALA, de har begått brott, klart polisen ska göra allt för att ta dem" Kanske någon tänker efter att ha googlat på "adam tycker om hitler", "bögar i italiens landslag" eller "fredrik reinfeldt läppglans" (faktiska exempel på besökare på min blogg googlat för att hitta den)
Till dig vill jag säga:
1. Du googlar på skum skit
2. Polisen måste också följa lagen, att någon begått ett litet bötersbrott ger inte dem rätten att kräva blodprov, göra husrannsakan och ta din dator.
Så vill polisen jaga papperslösa får de göra det inom lagens ramar, lägg ner REVA innan fler människor drabbas, I LAGENS NAMN!
Man har under veckan gjort "inre utlänningskontroller" på folk som plankar, eller rättare sagt, folk som plankar som ser "osvenska" ut. Men heeeey tänker du, är inte det diskriminering? Jo då, med det blir värre. Det är nämligen olagligt att göra den typen av kontroller om man inte har:
1. Grundad anledning att anta att personen saknar rätt att uppehålla sig i Sverige.
2.Om det annars finns särskild anledning till kontroll.
Det är nr 2 som polisen tagit fasta på, tydligen är cykla utan lyse, planka eller kanske att kasta ett godispapper på marken "särskild anledning". Att jurister, lagstiftare, Rikspolisstyrelsen och kriminologer alla hävdar att så inte är fallet bryr man sig mindre om. Det är klart att polisen bryter emot lagen.
Är det effektivt värkställningsarbete? Jajamän! Kanske inte så rättssäkert dock, eftersom det bryter emot svensk lag. Dags att byta projektnamn till det minst lika coola akronymet EVA?
"Din asylkramande multikultimupp, de är ILLIGALA, de har begått brott, klart polisen ska göra allt för att ta dem" Kanske någon tänker efter att ha googlat på "adam tycker om hitler", "bögar i italiens landslag" eller "fredrik reinfeldt läppglans" (faktiska exempel på besökare på min blogg googlat för att hitta den)
Till dig vill jag säga:
1. Du googlar på skum skit
2. Polisen måste också följa lagen, att någon begått ett litet bötersbrott ger inte dem rätten att kräva blodprov, göra husrannsakan och ta din dator.
Så vill polisen jaga papperslösa får de göra det inom lagens ramar, lägg ner REVA innan fler människor drabbas, I LAGENS NAMN!
lördag 16 februari 2013
Är alla lesbiska eller inga lesbiska?
Idrott och könsnormer kommer inte alltid överens och slänger man inte lite heteronorm på det så blir förvirringen på landets sportredaktioner total.
Denna gång är det Sportbladet som på sina Gazzetta dello sport kopior till rosa sidor lyckas glömma bort att det finns tjejer som spelar fotboll. LÄNK
Tydligen har det bara funnits 3 öppet homosexuella fotbollsspelare i Sverige, Justin Fashanu, Tobias Hysén och nu Robbie Rogers. Att flera fotbollstjejer har varit öppet homosexuella i evigheter tycks ha glömts bort.
Det är lustigt hur damfotbollen inte har en enda öppet homosexuell när många fotbollsgubbar annars hävdar att alla damidrottare är flator. Men det är kanske bara samma princip som sagda fotbollsgubbar kör på krogen, uppskattar tjejer inte att bli tafsade på av en svettig 110 kgs klump som är gammal nog att ha barnbarn så måste de vara lesbianer.
Räknas inte fd lagkaptenen Viktoria Svensson-Sandell som homosexuell trots att hon har registrerat partnerskap med en kvinna och själv säger det? Vet sportbladet bättre? Är hon egentligen en "closet hetrosexuell"? Eller är det bara som vanligt att sportvärlden, kanske mer än någon annanstans marginaliserar kvinnor och "glömt bort" att det finns tjejer som spelar fotboll.
Denna gång är det Sportbladet som på sina Gazzetta dello sport kopior till rosa sidor lyckas glömma bort att det finns tjejer som spelar fotboll. LÄNK
Tydligen har det bara funnits 3 öppet homosexuella fotbollsspelare i Sverige, Justin Fashanu, Tobias Hysén och nu Robbie Rogers. Att flera fotbollstjejer har varit öppet homosexuella i evigheter tycks ha glömts bort.
Det är lustigt hur damfotbollen inte har en enda öppet homosexuell när många fotbollsgubbar annars hävdar att alla damidrottare är flator. Men det är kanske bara samma princip som sagda fotbollsgubbar kör på krogen, uppskattar tjejer inte att bli tafsade på av en svettig 110 kgs klump som är gammal nog att ha barnbarn så måste de vara lesbianer.
Räknas inte fd lagkaptenen Viktoria Svensson-Sandell som homosexuell trots att hon har registrerat partnerskap med en kvinna och själv säger det? Vet sportbladet bättre? Är hon egentligen en "closet hetrosexuell"? Eller är det bara som vanligt att sportvärlden, kanske mer än någon annanstans marginaliserar kvinnor och "glömt bort" att det finns tjejer som spelar fotboll.
måndag 11 februari 2013
Sexism, dålig tv
Att män bedöms baserat på vad de presterar och kvinnor på hur det ser ut är en gammal sanning men att sexism skulle vara så tråkigt gör ju inte saken bättre. I natt är musikbranschens stora gala "The Grammys", i vanlig ordning så föregås galan av röda mattan och intervjuer med alla möjliga och omöjliga musikprofiler. Tv-bolaget CBS som sänder galan har inför galan gått ut med restriktioner på hur kvinnorna på galan ska klä sig vilket är irriterande men det är inte det tydligaste problemet.
Det som är tydligt är hur den gamla sanningen gäller, efter att ha tittat en halvtimma på sändningar ifrån galan är mönstret tydligt, kvinnor som intervjuas från 3-5 frågor, 3 om utseendet och med lite tur 1-2 om deras musik, samarbeten och karriär. Männen får också 3-5 frågor men alltid 0-1 fråga om utseendet och resten om intressanta saker i deras karriärer. Resultatet blir att alla som saknar intresse för frågor som "who are you wearing?", "what jewls do you have" "talk about what you have done with your hair" blir ganska uttråkade varje gång en kvinna intervjuas och det blir dålig tv.
Sexism är alltså inte bara dåligt utan också dåligt tv.
Det som är tydligt är hur den gamla sanningen gäller, efter att ha tittat en halvtimma på sändningar ifrån galan är mönstret tydligt, kvinnor som intervjuas från 3-5 frågor, 3 om utseendet och med lite tur 1-2 om deras musik, samarbeten och karriär. Männen får också 3-5 frågor men alltid 0-1 fråga om utseendet och resten om intressanta saker i deras karriärer. Resultatet blir att alla som saknar intresse för frågor som "who are you wearing?", "what jewls do you have" "talk about what you have done with your hair" blir ganska uttråkade varje gång en kvinna intervjuas och det blir dålig tv.
Sexism är alltså inte bara dåligt utan också dåligt tv.
onsdag 6 februari 2013
Uppdrag granskning, man guilt och disclaimers
I Uppdrag Granskning berättar ett antal kvinnor om de hot och det hat de blivit utsatta för av män och anonyma. De berättar om mordhot, hot om sexuellt våld och grova trakasserier. Orsaken? Tycks inte spela någon roll, finns det någon som inte håller med kommer hoten som ett brev på posten.
Under hela avsnittet av UG så känner flera ett behov av att nyansera, "även män utsätts" "även kvinnor kan vara förövare", detta är naturligtvis sant men mönstret är tydligt. Jag har själv diskuterat en del på nätet, ofta frågor som kvinnorna i UG säger ger extra mycket hot. Sverigedemokrater och extremhögern, feminism och invandring, hendebatt och vargar. Listan kan göras lång, jag uttrycker ofta mina åsikter. Trots att många av de här diskussionerna ägt rum i anonyma kommentarsfält, i samband med uppmärksammade artiklar och på Flashback så har jag ALDRIG, inte en enda gång hotats eller utsatts för någon kränkning. Det enda jag kan komma på är att jag kallats neger av någon som som tyckte att min extremt kontroversiella åsikt, att mänskliga rättigheter bör gälla alla, var provocerande.
Hur det skulle sett ut om jag var kvinna är omöjligt att säga men jag ser hur de fåtalet kvinnor som deltar i debatterna behandlas och det är inte vackert. Det är onödigt med disclaimern att män också blir utsatta, det bör varje person förstå själv, fokusera istället på verkligheten, män som trycker ner kvinnor.
Jag känner fortfarande lite av den där svårförklarliga skuldkänslan över hela grejen, även om jag är oskyldig som ett lamm så känner jag skam. Det enda jag kan associera det till är begreppet "white guilt". "White guilt" är en term som förekommer främst i USA och går ut på att man som vit känner en skamkänsla över hur den svarta befolkningen behandlats historiskt och hur de behandlas idag. Någon liknande känsla får jag av klippet där ett antal kvinnor läser upp de hot de fått.
Så alla hatande män därute gör mig en tjänst, sluta. Om inte för att alla människor bör behandlas med respekt, om inte för att det inte bara är omoraliskt utan också olagligt, om inte för att kvinnor ska få samma rättigheter som män.
Gör det för min skull, för alla de män som inte beter sig så här, det är dina vänner, dina arbetskompisar, din familj. Om du inte bryr dig om något annat, låt oss slippa man-skulden.
Under hela avsnittet av UG så känner flera ett behov av att nyansera, "även män utsätts" "även kvinnor kan vara förövare", detta är naturligtvis sant men mönstret är tydligt. Jag har själv diskuterat en del på nätet, ofta frågor som kvinnorna i UG säger ger extra mycket hot. Sverigedemokrater och extremhögern, feminism och invandring, hendebatt och vargar. Listan kan göras lång, jag uttrycker ofta mina åsikter. Trots att många av de här diskussionerna ägt rum i anonyma kommentarsfält, i samband med uppmärksammade artiklar och på Flashback så har jag ALDRIG, inte en enda gång hotats eller utsatts för någon kränkning. Det enda jag kan komma på är att jag kallats neger av någon som som tyckte att min extremt kontroversiella åsikt, att mänskliga rättigheter bör gälla alla, var provocerande.
Hur det skulle sett ut om jag var kvinna är omöjligt att säga men jag ser hur de fåtalet kvinnor som deltar i debatterna behandlas och det är inte vackert. Det är onödigt med disclaimern att män också blir utsatta, det bör varje person förstå själv, fokusera istället på verkligheten, män som trycker ner kvinnor.
Jag känner fortfarande lite av den där svårförklarliga skuldkänslan över hela grejen, även om jag är oskyldig som ett lamm så känner jag skam. Det enda jag kan associera det till är begreppet "white guilt". "White guilt" är en term som förekommer främst i USA och går ut på att man som vit känner en skamkänsla över hur den svarta befolkningen behandlats historiskt och hur de behandlas idag. Någon liknande känsla får jag av klippet där ett antal kvinnor läser upp de hot de fått.
Så alla hatande män därute gör mig en tjänst, sluta. Om inte för att alla människor bör behandlas med respekt, om inte för att det inte bara är omoraliskt utan också olagligt, om inte för att kvinnor ska få samma rättigheter som män.
Gör det för min skull, för alla de män som inte beter sig så här, det är dina vänner, dina arbetskompisar, din familj. Om du inte bryr dig om något annat, låt oss slippa man-skulden.
lördag 19 januari 2013
Våldtaire
I dag Lördag, under ett tal blev den bulgariske ledaren för "Rörelsen för rättigheter och friheter" utsatt för ett mordförsök mitt under ett pågående tal. En man med en pistol kliver fram och riktar en pistol emot Ahmed Dogan, pistolen hakar upp sig i skottögonblicket och mitt framför tv-kamerorna ser man hur tursamt Ahmed överlever. LänkMotiven är oklara men Ahmed Dogan företräder ett liberalt parti som främst vänder sig till den muslimska minoriteten i landet, om det visar sig vara politiskt motiverat så är det antagligen på grund av detta. Det är helt klart iblande de mest dramatiska bilderna och sett och lika skrämmande som dramatiskt. När människor i demokratins tjänst dödas är det ett anfall på själva demokratin, en attack på det bland det viktigaste vi har.
Jag hoppas att Ahmed inte kommer låta sig tystas av händelsen, att han vågar stå rakt upp för det han tror på, för även om jag inte vet om jag delar hans åsikter så vet jag att han inte ska behöva gå i döden för sin rätt att ha dem.
fredag 18 januari 2013
Badbröst och polyamoröshet.
En lokal SD-are i Stockholm antastade en kvinna på ett badhus, vissa hade kanske skrivit en text om hur det tyder på partiets syn av kvinnor och gjort kopplingar till att inskränkningar i aborträtten och paralleller till hur man är emot en stor del av jämställdhetsarbetet med idag nöjer jag mig men att citera mannen själv.
"Jag tycker att det blev snett alltihop. Jag tycker att jag är orättvist dömd. Det som hände var att jag simmade på badet. Hon och jag kom samtidigt in i kaklet. Jag är ju en sådan vänlig människa så jag klappade henne på bröstet. Hon hade väldigt stora bröst och det ser ju jag, så jag klappar en gång till på bröstet för att de är så stora"
Eftersom jag inte är en sån där vänlig människa (jag brukar inte klappa folk på brösten när jag simmar) så vet jag inte hur den första situationen såg ut, men han måste väl inse att klappa någon på brösten för att de har stora bröst inte är en legitim anledning. Om han aldrig fått möjligheten att "klappa" på ett par större bröst tidigare kan jag förstå att han var nyfiken men kanske fråga först.
- Hej jag är en mogen man 60+ och har inte någonsin fått "klappa" på ett par riktigt stora fina bröst, snälla kan jag få känna på dina?
Fast man kanske inte vill svara om svaret ser ut att bli nej...
Månggiftedebatten har rullat de senaste veckorna men jag har fortfarande inte hör mer än ett legitimt argument emot. Varför ska inte folk få gifta sig med vem/vilka de vill? Jämställdhetsargument, att män har större ekonomiska resurser och därför större möjligheter att utnyttja månggifte är det enda jag hört emot och det räcker inte riktigt. Historiskt har vi hindrat slavar, etniska grupper, ekonomiskt utsatta, homosexuella mfl att gifta sig fritt, varför hålla fast vi ännu en begränsning?
Du skall inga andra bloggar hava jämte mig, fast i den polyamorösa andan så måste jag ändå säga att Nanna Johanssons blogg är fenomenalt rolig, klicka på länken , skratta, ???, Profit.
"Jag tycker att det blev snett alltihop. Jag tycker att jag är orättvist dömd. Det som hände var att jag simmade på badet. Hon och jag kom samtidigt in i kaklet. Jag är ju en sådan vänlig människa så jag klappade henne på bröstet. Hon hade väldigt stora bröst och det ser ju jag, så jag klappar en gång till på bröstet för att de är så stora"
Eftersom jag inte är en sån där vänlig människa (jag brukar inte klappa folk på brösten när jag simmar) så vet jag inte hur den första situationen såg ut, men han måste väl inse att klappa någon på brösten för att de har stora bröst inte är en legitim anledning. Om han aldrig fått möjligheten att "klappa" på ett par större bröst tidigare kan jag förstå att han var nyfiken men kanske fråga först.
- Hej jag är en mogen man 60+ och har inte någonsin fått "klappa" på ett par riktigt stora fina bröst, snälla kan jag få känna på dina?
Fast man kanske inte vill svara om svaret ser ut att bli nej...
Månggiftedebatten har rullat de senaste veckorna men jag har fortfarande inte hör mer än ett legitimt argument emot. Varför ska inte folk få gifta sig med vem/vilka de vill? Jämställdhetsargument, att män har större ekonomiska resurser och därför större möjligheter att utnyttja månggifte är det enda jag hört emot och det räcker inte riktigt. Historiskt har vi hindrat slavar, etniska grupper, ekonomiskt utsatta, homosexuella mfl att gifta sig fritt, varför hålla fast vi ännu en begränsning?
Du skall inga andra bloggar hava jämte mig, fast i den polyamorösa andan så måste jag ändå säga att Nanna Johanssons blogg är fenomenalt rolig, klicka på länken , skratta, ???, Profit.
söndag 6 januari 2013
Trettondagssammanfattningen del 2 God SD-jul
Medan vi spenderat julhelgen i lugn och ro och med julbords-rester till lunch en gång för mycket har det varit en hel del action i SD. Julhelgen brukar annars vara ganska lugn politiskt men SD vet att om de inte är aktiva även i mellandagarna så kommer det ju bli sharialagar innan nyårsdagen.
Dagarna före jul fick de sin första kändissupporter, Herman Lindqvist. Herman skriver i sin spalt i Aftonbladet om hur "Majoriteten av passagerarna i bussar och tunnelbanor sitter tysta med böjda nackar och tittar i något som ser ut som en bönbok. Tummarna rullar som med radband." Samma förvrängda verklighetssyn på muslimer som Sverigedemokraterna, det krävs bara ett SL-kort för att bevisa hur fel Herman har.
Han fortsätter med att gnälla över att det skämtas med kungahuset och att de inte har någon makt, globalisering, EU, nedrustning och att Volvo inte längre är svenskt. Svenska kyrkan får för lite plats i samhället, för mycket tv är på engelska och att ett finskt företag präglar våra mynt. Han ojar sig över utbildningskvaliteten och säger, fast på gubbspråk, de bevingade orden "med det får man väl inte säga i det här landet". Han uttalar inte något direkt stöd för SD men vad jag kan se så håller de med varandra inom i stort sätt allt. Match made in heaven.
En annan Qvist bröts också under julhelgen, Erik Almqvist hoppar nu slutligen av sin riksdagsplats, om det berodde på att järnrörsskämten "stuck" något annat är svårt att sia om men hade han velat hoppa av från början hade det knappast tagit så pass lång tid. Tar över Eriks plats gör Anna Hagwall som i sin intervju i DN ger lugnande besked, på frågan om några invandrare bör skickas tillbaka svarar hon "Inte just nu i alla fall".
Utöver att generöst inte vilja skicka hem folk till krig, förföljelse och svält just nu så är Anna själv en invandrare. Hon gifte sig med en svensk man och lämnade den kommunistiska diktaturen i Ungern 1972, idag 2013 vill hon kraftigt dra ner på möjligheterna för andra att göra likadant.
Sist med inte minst så uttalade sig Annika Rydh om att man bör föra en begränsningspolitik på hur många barn muslimer ska få föda, annars kanske blir för många! Hennes slutsatser grundar sig i de myter som bildats kring barnafödandet ibland muslimer i västerländska länder och kanske även det i högerkretsar populära konspirationsteorin om att muslimer på detta sätt försöker ta över världen.
Kort senare försvann filmklippet Annika lagt upp och SD fick i vanlig ordning gå ut och säga "vi tycker inte som våra företrädare gör.
Herman, Erik, Anna och Annika fick kanske inte den lugnaste julen med det är ju PK-medias fel inte de som faktiskt agerat dumt, på avpixlat och nationell.nu var det lugnt. De respekterar svenska traditioner, de skriver inte skit om vad sd:are gjort, de har fullt upp med att påpeka när någon har judisk eller muslimsk bakgrund för att hinna med sådant tjafs.
Dagarna före jul fick de sin första kändissupporter, Herman Lindqvist. Herman skriver i sin spalt i Aftonbladet om hur "Majoriteten av passagerarna i bussar och tunnelbanor sitter tysta med böjda nackar och tittar i något som ser ut som en bönbok. Tummarna rullar som med radband." Samma förvrängda verklighetssyn på muslimer som Sverigedemokraterna, det krävs bara ett SL-kort för att bevisa hur fel Herman har.
Han fortsätter med att gnälla över att det skämtas med kungahuset och att de inte har någon makt, globalisering, EU, nedrustning och att Volvo inte längre är svenskt. Svenska kyrkan får för lite plats i samhället, för mycket tv är på engelska och att ett finskt företag präglar våra mynt. Han ojar sig över utbildningskvaliteten och säger, fast på gubbspråk, de bevingade orden "med det får man väl inte säga i det här landet". Han uttalar inte något direkt stöd för SD men vad jag kan se så håller de med varandra inom i stort sätt allt. Match made in heaven.
En annan Qvist bröts också under julhelgen, Erik Almqvist hoppar nu slutligen av sin riksdagsplats, om det berodde på att järnrörsskämten "stuck" något annat är svårt att sia om men hade han velat hoppa av från början hade det knappast tagit så pass lång tid. Tar över Eriks plats gör Anna Hagwall som i sin intervju i DN ger lugnande besked, på frågan om några invandrare bör skickas tillbaka svarar hon "Inte just nu i alla fall".
Utöver att generöst inte vilja skicka hem folk till krig, förföljelse och svält just nu så är Anna själv en invandrare. Hon gifte sig med en svensk man och lämnade den kommunistiska diktaturen i Ungern 1972, idag 2013 vill hon kraftigt dra ner på möjligheterna för andra att göra likadant.
Sist med inte minst så uttalade sig Annika Rydh om att man bör föra en begränsningspolitik på hur många barn muslimer ska få föda, annars kanske blir för många! Hennes slutsatser grundar sig i de myter som bildats kring barnafödandet ibland muslimer i västerländska länder och kanske även det i högerkretsar populära konspirationsteorin om att muslimer på detta sätt försöker ta över världen.
Kort senare försvann filmklippet Annika lagt upp och SD fick i vanlig ordning gå ut och säga "vi tycker inte som våra företrädare gör.
Herman, Erik, Anna och Annika fick kanske inte den lugnaste julen med det är ju PK-medias fel inte de som faktiskt agerat dumt, på avpixlat och nationell.nu var det lugnt. De respekterar svenska traditioner, de skriver inte skit om vad sd:are gjort, de har fullt upp med att påpeka när någon har judisk eller muslimsk bakgrund för att hinna med sådant tjafs.
Trettondagssammanfattningen del 1 Tv-Jul
Det har varit lite bloggpaus under jul och nyår men nu när julen är slut och julstjärnan i fönstret dött medan man var hemma så är det dags att hämta igen.
Julhelgen är en av den största tv-högtiden i Sverige och med Kalle Anka i spetsen. 3.9 miljoner svenskar tittade, fler än vanligt, och det var ganska tyst runt tomtens verkstad. Tydligen var inte det viktiga att få se stereotypa figurer utan att samlas med familjen, nära och kära för att julfika. SVT domminerade som vanligt tittarmässigt, av de 77 program med över 1 miljon tittare hade SVT 70 och tv4 övriga 7.
Det som framförallt visades var utöver klassiker som Grevinnan och betjänten, Karl Bertil Jonsson och Svensson Svensson var dokumentärer. Det var flera stora dokumentärer i flera delar, Palme kanske den som flest sett fram emot. Har du inte sett den gör det. Det är inte en rekommendation, det är en order. Intressant, rolig och mot slutet också rörande när Anna Lindh talar på Palmes begravning.
Andra dokumentärer under helgerna har varit en om Roxette, en om Abba och pågående just nu en om Stenbeck. Håller säkert alla bra kvalitet även om jag bara sett ett avsnitt i Abba och Stenbeck än så länge.
I övrigt har det gått en hel del bra film, en rolig "special" med Soran Ismail och Greveholms uppföljaren gick i mål, kanske mer urspårat än någon julkalender någonsin.
Julhelgen är en av den största tv-högtiden i Sverige och med Kalle Anka i spetsen. 3.9 miljoner svenskar tittade, fler än vanligt, och det var ganska tyst runt tomtens verkstad. Tydligen var inte det viktiga att få se stereotypa figurer utan att samlas med familjen, nära och kära för att julfika. SVT domminerade som vanligt tittarmässigt, av de 77 program med över 1 miljon tittare hade SVT 70 och tv4 övriga 7.
Det som framförallt visades var utöver klassiker som Grevinnan och betjänten, Karl Bertil Jonsson och Svensson Svensson var dokumentärer. Det var flera stora dokumentärer i flera delar, Palme kanske den som flest sett fram emot. Har du inte sett den gör det. Det är inte en rekommendation, det är en order. Intressant, rolig och mot slutet också rörande när Anna Lindh talar på Palmes begravning.
Andra dokumentärer under helgerna har varit en om Roxette, en om Abba och pågående just nu en om Stenbeck. Håller säkert alla bra kvalitet även om jag bara sett ett avsnitt i Abba och Stenbeck än så länge.
I övrigt har det gått en hel del bra film, en rolig "special" med Soran Ismail och Greveholms uppföljaren gick i mål, kanske mer urspårat än någon julkalender någonsin.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)